Akademisk projektledning med genusperspektiv

 

Bildning i utbildning 2012-2013

bildningens-praktikerDe ekonomiska kraven och marknadstänkandet inom undervisning har gjort att bildningsaspekter på undervisning har kommit på undantag. Det finns ett påtagligt intresse på olika fakulteter att ändra på detta. Man är också överens om att det saknas resurser i form av fler lärarledda timmar för att stärka bildning inom undervisning. Samtidigt handlar det inte bara om de ekonomiska villkoren utan även om att utveckla tänkandet om hur en bildningsinriktad undervisning kan se ut.

Mot denna bakgrund var projektets syfte att praktiskt undersöka bildningsaspekter på undervisning inom ramen för undervisning, utbildningsplanering och pedagogisk utveckling. Arbetet genomfördes av en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Göteborgs universitet som representerade följande fakulteter: Naturvetenskap, Humanisten, Handelshögskolan, Utbildningsvetenskap och konstnärlig fakultet.

Projektet finansierades med strategiska medel från rektor vid Göteborgs universitet och organiserades av Grundtviginstitutet. Jag fungerade som ledare och formulerade syfte, idéutveckling samt genomförde arbetet med en bok som avslutade projektet. Det integrerar olika genus- och jämställdhetsperspektiv i diskussionen om bildning och resultatet presenteras i boken Bildningens praktiker, Makadam, 2014. 

 

Workshop 2010 Östra sjukhusets akutenhet 2010-2011

att-se-sig-sjalv-från-ett-annat-hallJag var projektledare för ett konstutvecklingsprojekt finansierat av Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.  Inom projektet samarbetade jag med Mija Renström konstnär och lärare vid Högskolan i Skövde.

Arbetet tog sin utgångspunkt från en fotoworkshop med konstnären Mija Renström. I workshopen har fem deltagare från Östra sjukhusets akutenhet arbetat med iscensatt fotografi. Syftet var att gestalta frågeställningar kring yrkesidentitet.

Resultatet ställdes ut hösten 2011 på en utställning vid Hasselblads Center. I utställningen ingick en bok, Att se sig själv från ett annat håll, Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet skriftserie nr.10.  Boken är författad av Eva Mark som observerat arbetsprocessen och självständigt analyserar detta sätt att arbeta. I boken ingår även fotografier från workshopen, intervjuer med deltagarna samt en replik från Mija.

 

Att skapa teorier om konstnärliga praktiker 2008-2011

kroppsliga-praktikerI egenskap av projektledare samarbetade jag med Pia Muchin, lektor vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Projektet finansierades med medel från Teaterhögskolan i Stockholm.

Projektet rörde sig inom kunskapsområden som frågar efter den praxisbaserade kunskapens förhållanden till teori, konstens förhållanden till vetenskap och skillnader mellan humanistisk respektive konstnärlig forskning. Maktmedveten kunskapsproduktion gick som en röd tråd genomprojektet.

Metodutvecklingen utgick från ett personligt möte mellan en lärare i fysisk gestaltning, Pia Muchin, och en filosof, Eva Mark. Projektet frågar efter vad som händer i ett kunskapsutbyte som äger rum både i praktisk och teoretisk mening och på lika villkor mellan dessa båda personer. Arbetet innehöll för både Pia och Eva såväl praktiskt arbete med fysisk gestaltning och teoretisk reflektion i olika betydelser. Det pågick under fyra år och därmed en djupgående forskningsprocess med stark utveckling. Både Pia och Eva utvecklade under resans gång nya kompetenser.

Resultatet blev boken Mark, E. Muchin, P. (2011) Teorier ur kroppsliga praktiker, Falun, Carlssons.

 

Nationella sekretariatet för genusforskning och dess uppdrag 2004

Uppdraget var att analysera Nationella sekretariatet för genusforsknings verksamhetsuppdrag från staten. Syftet med undersökningen var att skapa verktyg för att skärpa inriktningen på sekretariatets verksamhet och dessutom att öppna för en diskussion om genusforskningens ställning i svensk forskningspolitik. Resultatet av undersökningen presenterades i en rapport, Mark 2004.

 

Vems kunskap? 2003-2005

kulturarvens-granserEn förutsättning för en global hållbar mänsklig och samhällelig utveckling är, som där framhålls, ”kulturella rättigheter” i betydelsen av kunskaper om och förståelser av oss själva och varandra, som kan lära oss att leva tillsammans. Kunskap, både teoretisk och praktisk, tillhör ett immateriellt mänskligt kulturarv, vare sig kunskapen kan hänföras till den s.k. kulturarvssektorn eller ej. Projektet är flervetenskapligt med forskare från etnologi, filosofi och historia. Det syftar till att problematisera samhälleliga förhållningssätt till  olika slag av kunskap och lärande  som kulturarv i dag och för framtiden. Kunskap som kulturarv ses som en social konstruktion under en dynamisk process över tid, där maktstrategier och motmaktstaktiker, identifikation och främlingskap ständigt konfronteras i en kontinuerlig dialektik och spänning mellan manifesterade samhälleliga förändringar och en mindre synlig, men fortlevande värdekontinuitet. Vilka/vems kunskaper inkluderas respektive utesluts, uppvärderas eller marginaliseras, varför och i vems intresse?

Jag ingick i en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Göteborgs universitet under ledning av professor Birgitta Skarin Frykman. Vi samarbetade med två ytterligare forskargrupper. En forskargrupp från Institutt for kulturstudier og orientalske språk, Oslo universitet under ledning av professor Bjarne Hodne och en forskargrupp från Tema Q, Linköpings universitet under ledning av professor Peter Aronsson. Samarbetet finansierades med medel från de tre lärosätena. Samarbetet resulterade i en gemensam publikation i form av en antologi. Mitt bidrag i den är: Mark, E. (2005) Praktiska teoretiker och teoretiska praktiker. Om kunskap som aspekter av kultur, I: Kulturarvens gränser red. Aronsson, P. Skarin Frykman, B. Hodne, B. Ödemark, J., Göteborg, Arkipelag. 

Samarbetet resulterade även i en ytterligare publikation: Mark, E. (2005) Vetenskap, makt och beprövad erfarenhet. Samtida kunskapsteori, Häften för kritiska studier, 193-194.

 

Meritvärdering i akademin ur jämställdhetsperspektiv 2001-2003

På uppdrag av jämställdhetskommittén vid Göteborgs universitet fungerade jag som projektledare för ett arbete med kunskapsutveckling kring temat meritvärdering och kön i akademin. 

Syftet med projektet var att fördjupa förståelsen av akademins forskningsbaserade meritvärdering genom att använda olika genus- och jämställdhetsperspektiv och därmed lägga grunden för ett effektivare jämställdhetsarbete. (Mark 2003)

 

Arbetsmiljö ur jämställdhetsperspektiv 2000

På uppdrag av jämställdhetskommittén vid Göteborgs universitet fungerade jag som projektledare för ett arbete om hur man integrerar jämställdhetsperspektiv i praktiskt arbetsmiljöarbete. Rapporten utgår från analys av en könsuppdelad kartläggning av doktoranders arbetsmiljö och anställningsförhållanden efter examen vid humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, Göteborgs universitet. (Mark 2001).

 

Jämställdhetsarbete. Teorier om praktiker 1999-2000

theories-about-practicePå uppdrag av jämställdhetskommittén vid Göteborgs universitet gjordes en begreppsanalys av grundläggande begrepp som används av statsmakterna för att diskutera praktiskt jämställdhetsarbete. Projektet innefattar filosofisk analys och begreppsdiskussion av begrepp och argument som används i den aktuella debatten om jämställdhet och i praktiska jämställdhetsarbetet. Syftet är att fördjupa förståelsen och lägga grunden för ett effektivare jämställdhetsarbete. (Mark 2000).

 

Människan och hennes villkor sett ur några kvinnliga 1900-talstänkares perspektiv 1994-1996

tanke-kansla-identitetProjektet ville bredda filosofisk kanon och producera en antologi som kunde fungera som kurslitteratur inom filosofiämnet med texter av kvinnliga filosofer. Syftet med antologin var både emancipatoriskt och filosofiskt: vi vill dels introducera en rad kvinnliga tänkare i svensk filosofisk kanon, och dels producera en lärobok som kunde ge en introduktion till ämnesområdet filosofisk psykologi.

Det genomfördes med hjälp av anslag från Forskningsrådsnämnden. Slutprodukten blev antologin Tanke, känsla, identitet, Anamma, 1997. (Holm, Mark, Persson 1997).

 

 Kön och institutionaliserad makt 1993

Under hösten 1993 genomförde Ulla Holm, Eva Mark och Annika Persson ett projekt finansierat med ett anslag från programmet Kvinnligt-manligt vid Göteborgs Universitet samt Forskningsrådsnämnden.

Syftet med projektet var att bredda filosofisk kanon och föra in kvinnligt tänkande i akademisk filosofi. Utifrån arbetsseminarier spårades filosofiska texter av följande karaktär: de var författade av kvinnor, de var av god kvalitet, de kunde användas i undervisning och de behandlade på olika sätt ämnesområdet filosofisk psykologi.

 

Nordiskt forskarnätverk för kvinnor i akademisk filosofi 1991

I samarbete med Docent Ulla Holm och Fil.lic. Annika Persson genomförde jag ett projekt där vi tillsammans initierade konstitutionen av ett forskarnätverk för kvinnliga filosofer i Norden genom att ordna ett symposium i Göteborg. Detta projekt finansierades med medel från FRN och Norfa.

Syftet med projektet var att etablera ett kontaktnät för kvinnor som forskar eller bedriver forskarstudier i filosofi. Forskarnätverket fungerar och det varit uppföljande symposier i såväl Norge, Finland som Danmark. (Mark, Persson 1992)