Vad är jämställdhets- och jämlikhetsintegrering?

 

Vad är det för skillnad mellan jämlikhet och jämställdhet? Jämställdhet och genus? Jämställdhetsintegrering använder en rejäl verktygslåda. De olika verktygen praktisklklerar olika jämlikhets- och genusperspektiv.

Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde, skyldigheter och rättigheter. Bristande jämlikhet kan handla om kön, ålder, sexuell identitet, social klass, funktionshinder, etnisk härkomst för att nämna några exempel. När vi talar om jämställdhet handlar det om jämlikhet mellan just kön.

Uttrycket ”jämställdhetsintegrering” är en översättning av engelskans ”gender mainstreaming”. Det handlar inte om en metod utan om en övergripande strategi. Den definition av jämställdhetsintegrering som allmänt används är utarbetad av Europarådet1 och lyder i svensk översättning:

Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Strategin går ut på att alla i en organisation skall kunna arbeta med genus- och jämställdhetsperspektiv i praktiken, såväl ledning som medarbetare. Det finns i integrering inga speciella metoder för just jämställdhetsarbete. Det utgör aspekter av vardagsarbetet genom att genus- och jämställdhetsperspektiv integreras i de arbetssätt som används till vardags.

Genom att arbeta på detta sätt upphör ledningen att lämna över ansvaret för praktiskt jämställdhetsarbete till interna eller externa experter i den meningen att experterna ”bär” frågan i en organisation. Ansvaret för jämställdhetsarbetet hamnar i linjen och genomförs av organisationens medarbetare. I den mån experter förekommer i jämställdhetsarbete, vilket ofta är nödvändigt, har de nu en ny roll. De skall fungera som coacher och/eller handledare.

Traditionellt handlar jämställdhetsintegrering om kön/genus. Det möter i praktiken arbete med mångfald och diskriminering. Att arbeta med intersektionalitet kan ge tydligare spets i arbetet och behövs till exempel för att avgöra var bristande jämställdhet är som starkast inom en kategori. Om vi tänker oss områden där kvinnor generellt inte är jämställda så uppstår frågan om det finns subgrupper av kvinnor som är mindre jämställda än andra grupper av kvinnor. Samma resonemang kan naturligtvis tillämpas för kategorin män.

Ofta finns i praktiken fler jämlikhetsaspekter än kön på bordet, till exempel etnicitet, ålder, funktionshinder för att nämna några exempel. Att använda intersektionella perspektiv gör det möjligt att i det praktiska jämställdhetsarbetet ta hänsyn till det och därmed utvidgas arbetet med jämställdhetsintegrering. Det finns fler verktyg som kan användas för att göra en sådan utvidgning. När vi integrerar arbete med kön med andra jämlikhetsaspekter som etnicitet, ålder, funktionshinder talar vi om jämlikhetsintegrering.

 

1 Council of Europe. Gender mainstreaming. Conceptual framework, methodology  and presentation of good practices. Final report of activities of the Group of specialists on mainstreaming (EG-S-MS). Strasbourg, 1998.