Konstorganisation och konstutveckling

 

Utveckling av konstorganisationer och dess ledarskap

Ledarskapsutveckling och organisationsförändring inom konstnärliga skapandeprocesser kräver förståelse av traditionell organisations- och ledarskapsutveckling. Men det räcker inte. En grundläggande utmaning för en konstnärlig organisation är att förena fritt konstnärligt skapande med organisering. Och det utan att tumma på den konstnärliga friheten. Ytterligare utmaningar kan vara nya politiska direktiv, ändrad finansiering, integrering av olika jämlikhetsperspektiv och ökad integration.

Jag har hjälpt ett stort antal konstorganisationen under mer än ett decennium att genom förändringsarbete ur olika jämlikhetsperspektiv utveckla verksamhet och ledarskap för att bättre nå målen i deras respektive uppdrag.

Att arbetet fungerar framgångsrikt har sin grund i kombinationen av långvarig erfarenhet av traditionell organisations- och ledarutveckling samt arbete med konstutveckling. Det sist nämnda ger nämligen insikter om villkoren för fritt konstnärligt skapande.

Referenser för konstorganisation i urval

 

Konstutveckling

Jag undervisar vid konstskolor och har mångårig erfarenhet av akademisk konstutveckling genom arbete med möten mellan konstnärliga praktiker och filosofi. Ett av mina specialområden är att verbalisera olika aspekter av den fria skapandeprocessen för att på så sätt medverka till ökad professionalisering.

Genom att skapa villkor för att medvetandegöra och med egna ord beskriva konstnärliga arbetsprocesser stärker jag deltagare i mina workshops att utveckla sin konstnärliga praxis.

Referenser för konstutveckling i urval

 

Referenser för konstorganisation i urval

Jämlikhetsintegrerad rekrytering Konstfack 2017

Pilotprojekt för organisationsförändring ur intersektionella perspektiv i workshopform. Arbetet utgick från deltagarnas egna beskrivningar av hur de konkret arbetar med rekrytering och att artikulera organisationens egna implicita kriterier, normer och värderingar. Syftet var att ge bakgrund, begreppsanalys och genomgång av praktiska sätt att arbeta med integrering av olika jämlikhetsperspektiv i rekryteringsprocesser.

 

Filmutveckling Kulturförvaltningen, Göteborg 2016-2017

Kulturförvaltningen i Göteborg vill långsiktigt stärka Göteborg som filmstad till en attraktiv plats för alla filmintresserade att leva och verka i – men också besöka under kortare eller längre perioder. Förvaltningen har anställt en filmutvecklare för att stärka verksamhetsutvecklingen inom området. Mitt uppdrag har tydligt inriktning mot verksamhetsutveckling och uppdraget består av strategisk coachning som fördjupar förståelsen för filmutvecklarens uppdrag i skärningspunkten mellan konst, bransch, politik och samhällspåverkan.

 

Jämlikhetsintegrering Konstnärsnämnden 2014-2016

Konstnärsnämnden ingick i regeringens projekt Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JIM. Konstnärsnämnden ska enligt regleringsbrevet för 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att bättre uppnå de jämställdhetspolitiska målen.

Syftet med uppdraget var att utveckla metoder för att ge bättre, systematiska verktyg för att jämställdhetsintegrera arbetsgruppernas kvalitativa bedömningar inför beslut om stipendier och bidrag. Jag arbetade under ett år med dessa grupper och författade dessutom en metodbok som ska användas av nuvarande och framtida ledamöter.

Mark, Eva., (2016) Konstnärlig kvalitet med demokratiska perspektiv, Konstnärsnämnden.

 

Konstnärlig organisation och ledning 2003-2012

Jag arbetat med ledarutveckling och organisationsförändring inom ramen för konstnärlig skapandeprocess till exempel i följande organisationer: 

Dramatiska institutet, Konstfack, Göteborgsoperan, Folkteatern i Göteborg, Konsthögskolan Valand, Stockholms stadsteater, Kulturrådet, Musikhögskolan i Göteborg, Musikhögskolan i Oslo, Teaterhögskolan i Göteborg,Teaterhögskolan i Stockholm, Skådespelarförbundet i Norge, Umeå Filmfestival, Polly Dansfestival, Dansens hus, Teater Västernorrland, Norsk filmutvikling, Danshögskolan, Kunstens kvinner/Arbeidsforskningsinstituttet, Oslo, Teaterförbundet/svensk scenkonst, Filmhögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan för design och konsthantverk, Norrlandsoperan, Konsthögskolan i Stockholm.

 

Konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet 2003-2008

  • Arbetade tillsammans med dekan och rektor, vid Konsthögskolan Valand under ett läsår som processledare för organisationsutveckling. Anledningen var problem med ledarskap och svåra interna konflikter.
  • Ordinarie ledamot i Konstnärliga fakultetens fakultetsnämnd, 2005-2008.
  • Jag har föreläst, haft seminarier, ledarutvecklat rektorer, coachat rektorer, arbetat med jämställdhetsintegrering vid i samtliga institutioner inom fakulteten.

 

Jämställdhetsintegrering på Filminstitutet 2005-2007

Mitt uppdrag var en konsekvens av att dåvarande kulturminister gav institutets i uppgift att skapa jämställd fördelning av filmstödet. Institutets VD gav mig i uppdrag att tillsammans med vice VD jämställdhetsintegrera konsulenternas arbetsprocess med bedömningar av ansökningar om filmstöd.

Mitt arbete innehöll ledarutveckling och fortlöpande medarbetarutbildning med flera konsulentgrupper. Utgångspunkten för utbildningarna var analys av konsulenternas arbetsprocesser ur genus- och jämställdhetsperspektiv och förändring av deras arbetssätt som skulle generera mer jämställt resultat. Och därtill seminarieverksamhet.

 

Jämställdhetsperspektiv på filmbranschen 2006

På uppdrag av WIFT (Women in Film Team) har jag gjort genusanalys av ett intervjumaterial med intervjuer av företrädare inom olika led i filmproduktion. (Mark 2006)

 

Expertuppdrag kulturdepartementet 2005-2006

Jag fungerade som Jämställdhetsexpert på kulturdepartementet inom utredningen Plats på scen, betänkande av Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet, SOU 2006:42. Jag arbetade som huvudsaklig genusexpert i hela utredningsprocessen, höll föreläsningar, utbildningar samt skrev en artikel till utredningen.

 

Referenser för konstutveckling i urval

Workshop  Östra sjukhusets akutenhet 2010-2011

Jag var projektledare för ett konstutvecklingsprojekt finansierat av Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.  Inom projektet samarbetade jag med Mija Renström konstnär och lärare vid Högskolan i Skövde. Projektet finansierades med medel från Konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet.

Arbetet tog sin utgångspunkt från en fotoworkshop med konstnären Mija Renström. I workshopen har fem deltagare från Östra sjukhusets akutenhet arbetat med iscensatt fotografi. Syftet var att gestalta frågeställningar kring yrkesidentitet.

Resultatet ställdes ut hösten 2011 på en utställning vid Hasselblads Center. I utställningen ingick en bok, Att se sig själv från ett annat håll, Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet skriftserie nr.10. Boken är författad av mig som ett resultat av min observation och analys av arbetsprocessen. I boken ingår även fotografier från workshopen, intervjuer med deltagarna samt en replik från Mija.

 

KU-projekt vid Teaterhögskolan i Stockholm Att skapa teorier om konstnärliga praktiker 2008-2011

I egenskap av projektledare samarbetade jag med Pia Muchin, lektor vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Projektet finansierades med medel från Teaterhögskolan i Stockholm.

Projektet rörde sig inom kunskapsområden som frågar efter den praxisbaserade kunskapens förhållanden till teori, konstens förhållanden till vetenskap och skillnader mellan humanistisk respektive konstnärlig forskning. Maktmedveten kunskapsproduktion gick som en röd tråd genomprojektet.

Metodutvecklingen utgick från ett personligt möte mellan en lärare i fysisk gestaltning, Pia Muchin, och en filosof, Eva Mark. Projektet frågar efter vad som händer i ett kunskapsutbyte som äger rum både i praktisk och teoretisk mening och på lika villkor mellan dessa båda personer. Arbetet innehöll för både Pia och Eva såväl praktiskt arbete med fysisk gestaltning och teoretisk reflektion i olika betydelser. Det pågick under fyra år och därmed en djupgående forskningsprocess med stark utveckling. Både Pia och Eva utvecklade under resans gång nya kompetenser.

Resultatet blev boken Mark, E. Muchin, P. (2011) Teorier ur kroppsliga praktiker, Falun, Carlssons.

 

Pedagogisk utveckling vid Valands konstskola, Konstnärlig fakultet, Göteborgs universitet 2008-2011

Projektet finansierades med strategiska medel från rektor vid Göteborgs universitet och utgjordes av ett samarbete mellan Eva Mark och Peter Ojstersek, konstnär och lektor vid Valands konstskola.

Syftet med arbetet var att integrera bildningsarbete i praktisk konstnärlig undervisning och att påverka Valands utbildningsplanering på så sätt att idé/teori och praktik/gestaltning bättre smälter samman. Studenterna skulle därtill utvecklas som grupp och individer. Dessa mål uppnås med hjälp av teoretiskt arbete med bildning.

Eva Mark genomförde sex heldagar inom ordinarie undervisning med årskurs två. Undervisningen ägde rum i öppen dialog och handlade om grundläggande begreppsbildning med avseende på vad som händer inom konstnärlig praktik innan det finns ett verk.

Dagarna gav studenterna tillfälle att utveckla reflektion över vad som sker i konstnärligt arbetsprocess. Exempel på teman var: Vad är reflektion? Att analysera utan att det dör. Om rytm och balans, Vad är en självbild? Det personliga som verktyg och Omedvetna skapandeprocesser.

Den teoretiska reflektionen integrerades i det praktiska arbetet genom att Peter var närvarande i samtliga workshops och använde den reflektion som skapades där i ateljésamtal och andra sammanhang. Ett ständigt pågående samtal kring vad som skedde i gruppen mellan Eva och Peter var ett annat sätt att uppnå samspel mellan teori och praktik.

 

Gerlesborgsskolan i Stockholm och Bohuslän 2006-2014

Under 10 år har jag haft ett samarbete med Gerlesborgsskolan. Det innehöll genom åren kompetensutveckling för lärarna, coaching av en VD och årliga workshops för årseleverna.  Innehållet i dessa workshops utgår från frågan: Vad händer innan det finns ett verk? Det handlar om att utveckla sitt skapande genom att  verbalisera hur den egna konstnärliga arbetsprocessen går till.