Verktygslåda

 

Vad är det för skillnad mellan jämlikhet och jämställdhet? Jämställdhet och genus? Jämställdhetsintegrering använder en rejäl verktygslåda. De olika verktygen praktiserar olika jämlikhets- och genusperspektiv.

Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde, skyldigheter och rättigheter. Bristande jämlikhet kan handla om kön, ålder, sexuell identitet, social klass, funktionshinder, etnisk härkomst för att nämna några exempel. När vi talar om jämställdhet handlar det om jämlikhet mellan just kön.

Med jämställdhetsperspektiv menas de perspektiv och förutsättningar som praktikern, en person som arbetar med jämställdhet, medvetet eller omedvetet, explicit eller implicit, utgår från i sitt arbete.

Det finns flera olika jämställdhetsperspektiv. Praktiskt jämställdhetsarbete skiljer mellan kvantitativ respektive kvalitativ jämställdhet. Att arbeta med jämställdhet ur kvantitativt perspektiv innebär att arbeta för jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. Med jämn könsfördelning avses enligt lagen att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 % till 60 % eller jämnare. Med jämställdhet ur kvalitativt perspektiv avses att kvinnors och mäns livsvillkor, kunskaper och erfarenheter påverkar normeringen av olika områden i samhället, till exempel könens villkor i arbetslivet.

Ett annat sätt att tala om olika jämställdhetsperspektiv är att skilja mellan två grundläggande typer av praktiskt jämställdhetsarbete, nämligen systembevarande och systemförändrande jämställdhetsarbete. Systembevarande jämställdhetsarbete tar organisationen för given och arbetet utformas utifrån denna givna premiss. Ett systemförändrande jämställdhetsarbete däremot betraktar sådant arbete som ett led i att fundamentalt förändra en institution eller organisation på ett så djupgående sätt att man förändrar dess regelsystem och/eller kultur. 

I det första fallet innebär jämställdhetsarbete ofta att anpassa kvinnor till rådande system och ”manlig normering” eller att anpassa män till ”kvinnlig normering”. I det andra fallet däremot är jämställdhetsarbete en del av ett djupgående förändringsarbete med syfte att skapa nya normer och handlingsmönster för båda könen, utformade från både kvinnors och mäns erfarenheter och livsvillkor, samt att åstadkomma ett kritiskt förhållningssätt till stereotypa föreställningar om kön på kulturell nivå. 

Det praktiska jämställdhetsarbetet praktiserar också perspektiv från genusforskning. Genusperspektiv är exempel på forskningsperspektiv. När vi talar om genusperspektiv och jämställdhetsarbete måste vi skilja mellan teoretiska verktyg som till exempel används i forskning och praktiskt tillämpade processverktyg. Tillämpningen av genusperspektiv i praktik är en praktisk kompetens som kräver ytterligare kunskaper än teoretiska insikter.

Genusvetenskap är en normkritisk verksamhet som synliggör och kritiskt granskar de normsystem som styr föreställningar samt värderingar kopplade till individer, kategorier, verksamheter eller institutioner. Det innebär bland annat att ur kritiska maktperspektiv få syn på, och ifrågasätta normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Vem inkluderas? Exkluderas? Vem gynnas respektive missgynnas? Vem blir överordnad respektive underordnad?

Intersektionella perspektiv är verktyg för att analysera skärningspunkten mellan olika samhälleliga maktordningar som utgår från till exempel genus, etnicitet, sexualitet och klass. En viktig utgångspunkt för intersektionella analyser är att människors erfarenheter, identiteter och möjligheter baserar sig i en rad olika positioner i samhället som inte kan förstås isolerade från varandra. Vad som undersöks ur dessa perspektiv är hur olika maktordningar samverkar. 

Det finns många fler perspektiv inom genusvetenskap: postkoloniala perspektiv och maskulinitet för att nämna några exempel.